Första söndagen i mars och Vasaloppet går av stapeln. Enligt mig en av årets största idrottsbegivenheter. Jag brukar alltid sitta klistrad framför tv:n vid starten och sedan följa loppet under dagen med stor entusiasm. I år kändes det dock inte lika positivt som vanligt. När jag såg alla dessa friska människor stå på startlinjen drabbades jag nog av den första större svackan efter operationen och känner mig idag ganska deppig. Det var länge sedan jag var vältränad och höll på med idrott i någon större mängd, men jag vill gärna tro att jag är en idrottstyp och att jag någon gång i framtiden ska hitta tillbaka till ett vältränat jag igen. Innan jag fick min diagnos förra sommaren hade jag ett tydligt mål att åka Vasaloppet igen nästa år 2012, när jag fyller 40. Nu känns inte det som något realistiskt mål längre, men jag kanske sänker ribban och satsar på Tjejvasan 2012 el 2013, hänger någon på?!
Dags för skärpning, kan ju inte sitta här och tycka synd om mig själv, eller lite grand kanske man kan få tycka synd om sig själv?! För försöka hitta på ngt roligt att göra som inte kräver så mycket energi. Kanske dags att ta fram DVD-boxen med första säsongen av Solsidan, som min käre make köpt åt mig.
Jo jag tycker faktiskt att man kan få tycka lite synd om sig själv stundvis. Bara man tar sig igenom det och ut på andra sidan, så kan man hålla på och pendla sådär. Mellan entusiasm, glädje, engagemang - och tröstlöshet, missmod och letargi. Så kan läkningsprocesser se ut tänker jag. Både för kropp och för själ, och det här innefattar ju båda.
SvaraRaderaTycker det låter helt rätt att ta till något "mindless" som Solsidan som tar udden av det deppiga. Bra man du har - heja honom. Och KRAM till dig!
Tack för kloka tankar och värmande omtanke! Det gäller att acceptera att man är lite "skör" i både kropp och själ just nu och försöka hitta lite ljuspunkter i tillvaron.
SvaraRaderaMan kan absolut åka Vasalopp med höftprotes. Jag vet en som gjort det flera gånger, och det är inte alls orealistiskt att du skulle kunna göra det så småningom!
SvaraRaderaNej, det kanske inte är något orimligt mål! Jag tycker att man får så motstridiga råd. Å ena sidan är längdskidåkning en bra motionsform eftersom man inte utsätter höftleden för så stor belastning, men å andra sidan har två läkare sagt åt mig att ett Vasalopp och träning inför ett sådant utsätter protesen för livstidsförkortande slitage. Jag känner definitivt att jag vill ha mer fakta om hur olika aktiviteter påverkar slitaget av min nya led. Som den ingenjör jag är skulle jag helst av allt vilja ha en formel där jag stoppar in olika parametrar och kan räkna ut förväntad livslängd beroende på vald aktivitetsnivå...
SvaraRadera